Tidningen mänskliga rättigheter
nr.2 2005

PSYKIATRISK MASSUNDERSÖKNING AV BARN I SVERIGE
Psykiatrin skaffar villigt nya kunder till läkemedelsbolagen

Är 25 procent av alla barn psykiskt sjuka? Skratta gärna åt frågan, men skratta inte för högt. Det finns de som jobbar hårt på att detta skall bli en verklighet. Massundersökningar av alla barn är ett av verktygen. Slutmålet är naturligtvis neddrogning med psykiatriska droger - inget annat. Det är psykiatriker, direktkopplade till läkemedelsbolagen, som står bakom denna kampanj. Janne Larsson avslöjar den ruttna bakgrunden.

"Psykisk sjukdom hos barn och ungdom är långt vanligare än vad som är allmänt känt. Epidemiologiska studier(1) visar att prevalensen(2) psykisk sjukdom uppgår till 20-25 procent, varav cirka 6 procent faller på diagnosgruppen depressioner och 7 procent på DAMP(3)."

Så är det alltså. Nästan en fjärdedel av alla barn är psykiskt sjuka. Det säger en av de största svenska auktoriteterna, psykiatriprofessor Jan Wålinder i läkemedelsbolaget Lundbecks(4) tidning Transmittorn [1]. Och nu ska alla de psykiskt sjuka barnen i Sverige upptäckas och behandlas.

Anledningen till att barnen är "sjuka" är psykofarmaka! Utan sjukdom kan inte psykiatriker skriva ut "mediciner". För att läkemedelsbolag ska få sälja psykofarmaka måste de först sälja idén om psykisk sjukdom. Därför är 25 procent av alla barn psykiskt sjuka. Men än är inte alla dessa barn "upptäckta" - det finns fortfarande många föräldrar som går och tror att deras barn är helt och hållet friska. Så får det inte vara.

Socialstyrelsen har sedan länge jobbat på förslaget. Just nu ligger det hos regeringen - som ska besluta om svenska elever ska "ges möjligheten" att få sin psykiska ohälsa avslöjad. Om planerna går i lås kommer alla elever i årskurs 6 och 9 nästa år, 2006, att få sin första psykundersökning. Undersökningen kommer att bilda grund för den fortsatta marknadsföringen av "psykiska störningar".

Läkemedelsbolagens inhyrda PR-firmor har jobbat fram de riktiga försäljningsargumenten - man kan ju inte gå ut och säga att många barn är psykiskt sjuka. Slå upp en tidning och läs de eleganta omformuleringarna: "alltfler unga mår dåligt", "den psykiska ohälsan bland barn ökar", "många barn har osynliga psykiska funktionshinder". Och så kommer kraven; kraven på speciella vårdcentraler för barn där denna psykiska ohälsa kan upptäckas och ges ett namn. Det låter vänligt och omtänksamt. För hur kan man ha något emot "tidig upptäckt" av problemen?

Barnombudsmannen, BO, Lena Nyberg, var snar att hänga på. I DN, den 27 juni, mer eller mindre krävde hon snabba insatser, underförstått massundersökning med tillhörande medicinering. Den före detta riksdagsledamoten Widar Andersson kontrade på ett elegant sätt i Folkbladet dagen efter:

"I gårdagens DN larmar Barnombudsmannen Lena Nyberg om att den psykiska ohälsan har ökat kraftigt bland barn och ungdomar. Jag utesluter naturligtvis inte att Nyberg kan ha rätt. Men jag blir betänksam när myndighetens främsta underlag för sina slutsatser om den psykiska ohälsans våldsamma ökning förefaller att vara en enkätundersökning bland pojkar och flickor i övre tonåren. 28 % av flickorna och 11% av pojkarna i undersökningen höll med om påståendet "jag känner mig ofta ledsen och nere". Vem känner sig inte "ledsen och nere" då och då? Är det verkligen psykisk ohälsa att vara ledsen och nere? Är det å andra sidan alltid psykisk hälsa att vara glad och uppåt? Varje människa som lever och andas är ledsen och deppad ibland. Ibland har man mycket påtagliga anledningar för sin ledsnad. Ibland är skälen till deppigheten mer diffusa och svårfångade."

BO refererade också till de långa köerna till BUP som grund till att barn mår dåligt - och krävde mer "resurser". Hon lär komma att få se ett väldigt tryck i köerna till de psykiatriska klinikerna och till apoteken om hennes kampanj lyckas.

Bakgrunden till den psykiatriska massundersökningen

Som så mycket annat kommer dessa idéer ursprungligen från USA. Miljoner barn får där amfetamin och antidepressiva medel för påstådda psykiska störningar. Nu har psykiatriker och läkemedelsbolag tagit fram en plan för obligatorisk psykundersökning av alla barn, så att än fler ska bli sjuka och kunna få psykofarmaka.

En kommission under president Bush, med det fantastiskt opassande namnet New Freedom Commission on Mental Health, kom fram till att "trots att de är så vanliga, förblir psykiska störningar ofta odiagnosticerade", och rekommenderade att 52 miljoner barn psykundersöks. Undersökningen är naturligtvis kopplad till "behandling och stöd" med användning av "specifika mediciner för specifika tillstånd".

De behandlingsmodeller som rekommenderades var utarbetade av biologiska psykiatriker betalda av de läkemedelsbolag som tillverkade psykofarmakan. Det var också den nyare, dyrare psykofarmakan som skulle användas - de medel som gav bolagen den största profiten.

Denna ruttna historias alla ingredienser framkom i början av 2004 när en högre tjänsteman i delstaten Pennsylvania i USA avslöjade sin undersökning av hur läkemedelsindustrin mutat tjänstemän i delstaten för att kunna prångla ut sina psykiatriska droger. (Hela historien och de protester som förslaget om obligatorisk psykundersökning har mött i USA finns att läsa i referenserna nedan [2-6].)

Massundersökningen i Sverige

De "sjuka" barnen ska alltså upptäckas också i Sverige. Därför föreslår Socialstyrelsen för regeringen att alla svenska elever i årskurs 6 och 9 ska svara på frågor om sin psykiska hälsa [7]. Socialstyrelsen har tänkt sig att den första massundersökningen ska starta redan 2006, och vill nu ha regeringens godkännande.

Mängden psykisk sjukdom står i ett direkt förhållande till användningen av psykiatriska diagnoser. Det är med andra ord så att ju mer läkare undersöker barn för att se om de passar in på de beteenden som är dessa diagnoser, desto fler barn blir psykiskt sjuka! Och kom ihåg att 25 procent ska vara psykiskt sjuka och ska "upptäckas" enligt den psykiatriska expertisen.

Om Socialstyrelsens förslag går igenom innebär det att alla svenska barn i år 6 och 9 nästa år ska svara på ett antal mycket personliga och laddade frågor. Det är inte vilka frågor som helst -- namnet på formuläret, som barnen läser, är Frågeformulär om psykisk hälsa. Det är frågor som ska inplantera idén hos ett stort antal barn att deras känslor och tankar är onormala och sjuka.

Det är lätt att ge barn idéer. Och detta är ett gigantiskt försök att inpränta hos barnen att de egentligen mår dåligt. Frågorna är designade så. I USA finner man frågor uttalade som konstateranden och det är bara att kryssa i: "Det är sällan jag mår bra; jag hatar skolan; min far är en tyrann; jag undrar om jag utvecklas normalt sexuellt; lönar det sig verkligen att vara ärlig", o.dyl.

Tonåringar kan känna sig ensamma, ha problem med kompisar, känna att de inte riktigt passar in, känna sig annorlunda, tycka att de inte ser tillräckligt bra ut eller att de inte är nog smarta eller populära.

De kommer genom frågorna i Socialstyrelsens psykundersökning att för första gången få idén att deras tankar, känslor och uppträdande är tecken på psykisk sjukdom. Oberoende av svaren har barnen, bara genom att delta, orienterats i riktning mot att se sig själva i den psykiska ohälsans sken, och med det tagit ett första steg mot att se sig själva som psykiatriska klienter.

Utifrån resultaten av denna enkätundersökning kommer sedan kraven - kraven på noggrannare utredningar av enskilda barn, kraven på mer resurser till psykiatrin. De psykiskt ohälsosamma måste utses. De ska vidare i utredningskedjan. De ska få sitt rätta namn och de ska få sin psykofarmaka!

De personer i Sverige som rekommenderar vad som ska göras med de upptäckta barnen är ett antal läkare, mestadels psykiatriker, med nära band till läkemedelsindustrin, och kopplade till Läkemedelsverket och Socialstyrelsen. Deras krav är tydliga: barn ska ges psykiatriska droger.

Psykofarmaka till barnen

Själva syftet med att undersöka och medikalisera barns känslor, tankar och uppträdande - att göra dessa till personliga psykiska problem, "hjärnstörningar" - är att skapa en marknad för läkemedelsbolagens psykofarmaka.

Som vetenskapligt råd för skolhälsovården på Socialstyrelsen finns passande nog barnläkaren Björn Kadesjö, en av förgrundsfigurerna i de grupperingar som krävt att minst 10 000 svenska barn på en omedelbar verkan ska sättas på amfetamin [8]. Kadesjö driver på utvecklingen mot att omforma skolhälsovården till en psykiatrisk undersökningsenhet för barn. Tillsammans med bland annat Christopher Gillberg och Läkemedelsverkets specialistläkare Lars-Olof Janols har Kadesjö tagit fram ett formulär som ska fånga in alla de barn som sägs ha ADHD5 och DAMP - ett formulär som ska ut i skolhälsovården i samband med att massundersökningen startar 2006, för att sålla ut barn "i behov av behandling" [9].

Till barnen "med ADHD" erbjuds narkotikaklassad centralstimulantia, amfetaminpreparat (Ritalina, Concerta, Adderall) och det av läkemedelsföretaget Eli Lilly tillverkade medlet Strattera (ännu inte godkänt i Sverige).

Den första "biverkningen" med att ge amfetamin till barn är att de blir övertygade om att de inte kan klara sig i skolan eller i livet utan narkotika. Narkotikan korrigerar inte alls någon "biokemisk obalans" i hjärnan (som det sägs) - det är en fråga om att med kemiska medel styra ett barns beteende. Att det finns ett antal föräldrar som tror att amfetaminpreparat är enda lösningen för deras barn visar bara vilka manipulationer läkemedelsbolag och psykiatriker är villiga att ta till för makt och profit. Drogeffekten av amfetaminpreparaten är likadan för alla som tar den - i USA sprids missbruket av legalt utskrivet amfetamin nu som en löpeld på college. Studenterna kan med hjälp av narkotikan hålla sig vakna på nätterna och plugga (tills de ramlar ihop).

Listan över skadliga effekter av den narkotika som skrivs ut till barn är lång och skrämmande. Man kan tolerera skadliga effekter av mediciner som avhjälper livshotande och allvarliga sjukdomar - men att tillåta barn med stämpeln ADHD att utsättas för de skadliga effekter som amfetaminpreparat ger är inget annat än att tillåta övergrepp.

Den på Läkemedelsverket anställde psykiatrikern Lars-Olof Janols, som är en av krafterna bakom det nya undersökningsformuläret för ADHD & DAMP [9], har i många år propagerat för amfetamin och påstått att narkotikan är välgörande och utan faror. Han har bland annat sagt att: "Allvarliga kort- och långsiktiga biverkningar har ej kunnat påvisas" [10]. Sanningen har till slut kommit ikapp Janols och det svenska Läkemedelsverket. De kan inte längre ljuga om biverkningarna efter det att de kanadensiska hälsovårdsmyndigheterna i år förbjudit det vanligaste amfetaminpreparatet Adderall XR. Man drog in medlet då det framkommit att 20 personer som tog "medicinen" lidit en plötslig död, orsakad av hjärtskador. 14 av de 20 var barn. Dessutom var preparatet kopplat till 12 fall av hjärnblödning (2 av fallen var barn) [11].

Det av läkemedelsbolaget Eli Lilly tillverkade medlet Strattera var från början tänkt att ges mot depression men man lyckades inte få fram någon positiv effekt av det. Det fick "recyclas" (återanvändas) - det blev ett medel "mot ADHD". PR-avdelningen kom på att det med en förskönande omskrivning kunde marknadsföras som den första "icke centralstimulerande medicinen för ADHD" - till skillnad från den narkotika som barnen annars fick.

Eli Lilly satsar hårt i marknadsföringen av Strattera i Sverige. Man har investerat 1 miljon (1 000 000) i patientföreningen Attention och vill på så sätt få effektiv hjälp med försäljningen av "diagnosen" ADHD och med att röja mark för Strattera [12]. Man har också investerat i att svenska psykiatriker gör prövningar av och reklam för medlet. En psykiatriprofessor framträdde i TV4 i slutet av förra året och talade sig varm för att barn ska få Strattera. Han sade också: "Det finns personer som behöver ta de här läkemedlen livet ut…" [13] Lillys PR-avdelning jublade. Vad som inte sades i programmet var att professorn hade ett avtal med Lilly och att han skulle, om någon ställde frågor, "direkt underrätta Lilly och inte avslöja någon information utan Lillys på förhand givna skriftliga godkännande" [14]. Den "information" han gav i TV var alltså förhandsgranskad och godkänd av läkemedelsbolaget.

Men strax efter det att professorn gjort reklam i TV tvingades företaget gå ut med kraftiga varningar om att medlet kunde orsaka allvarliga leverskador [15]. Och i april i år fick den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMEA) gå ut med varningar om att Strattera kunde ge biverkningar i form av "fientlighet och emotionell labilitet" hos barn [16].

Lilly kommer i Sverige att få betala ännu mer för marknadsföring - och tysthetslöften om att inte avslöja skadliga effekter - om man ska kunna göra någon vinst på svenska barn.

Ett av huvudsyftena med de psykiatriska massundersökningarna är att uppdaga andelen "deprimerade" barn. De ska vara många och de ska behandlas med antidepressiva medel. Det amerikanska moderprojektet [2-6] rekommenderade på 90-talet Paxil, Zoloft, Celexa, Effexor och Prozac för barn "med depression".

I Sverige har främst psykiatriprofessor Anne-Liis von Knorring, vetenskapligt råd på Läkemedelsverket, och hennes medarbetare Gunilla Olsson stått för reklamen för antidepressiva medel till barn. Inget enda sådant medel är godkänt för barn men ändå har dessa psykiatriker i tidningsartiklar, på konferenser, i TV och i medicinska tidskrifter ideligen framfört att många barn är deprimerade och behöver antidepressiva medel. Det har bland annat sagts "att alltför få tonåringar får nödvändig medicin", "antidepressiva medel är effektiva", "Medicinerna är inte riskabla att använda". ([17].)

Men idag har lögnerna om att barn behöver antidepressiva medel obarmhärtigt avslöjats. Den mest ansedda medicinska tidskriften på planeten, Lancet, skrev förra året på ledarplats: "Forskningshistorien om användning av SSRI-preparat [nya antidepressiva medel] vid depressioner hos barn är en historia om förvirring, manipulation, och institutionella misslyckanden. Man skrev också om hur dessa medel visat sig vara "ineffektiva och skadliga för barn"-[18].

När läkemedelsbolagens egna prövningar av antidepressiva medel på barn tvingades fram ur gömmorna visade det sig att de antidepressiva medlen ökade risken för självmord och fientlighet. Antidepressiva medel är en miljardindustri och tillsynsmyndigheterna (som FDA i USA och Läkemedelsverket i Sverige) sitter i knäet på läkemedelsindustrin - de är i själva verket finansierade av industrin. Men när mer än 60 familjer från olika delar av USA inför FDAs rådgivande nämnd i februari 2004 berättade om hur deras barn råkat ut för skador av de antidepressiva medlen var det svårt att fortsätta gömma bevisen. Föräldrar berättade om hur deras barn förändrades drastiskt strax efter det att de började ta pillren; hur de blev aggressiva, självmordsbenägna eller våldsamma mot andra människor; flera föräldrar berättade om hur deras barn tagit livet av sig som ett resultat av dessa reaktioner på de antidepressiva medlen [19]. FDA blev som ett resultat av alla avslöjanden tvunget att utfärda kraftig varningstext på dessa medel om att de ökade risken för självskadligt beteende och självmord [20]. Den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMEA) har i år sagt att antidepressiva medel inte ska ges till barn, och att kraftiga varningar om att medlen visat sig ge ökad självmordsrisk och fientlighet hos barn ska utfärdas [16].

Naturligtvis accepterar inte de läkemedelsbolag som tjänar miljarder på antidepressiva medel sanningen, och självklart protesterar de psykiatriker som byggt hela sin karriär på lögnen att pillren är "säkra och effektiva". I Sverige slåss dessa psykiatriker och tillsynsmyndigheten själv, Läkemedelsverket, för att Prozac/Fontex ska bli godkänt för barn.

De slåss för att bevisligen ineffektiva och skadliga piller ska påtvingas landets barn. För vad är vitsen med att massundersöka barnen om man inte får skriva ut några piller till dem?
Ingen alls.

- Janne Larsson, skribent

Referenser
[1] Wålinder, Ledare, Transmittorn, http://www.transmittorn.com/nr_7/art1.htm

[2] Jeanne Lenzer, Whistleblower removed from job for talking to the press, BMJ 2004;328:1153 (15 maj 2004), doi:10.1136/bmj.328.7449.1153,
http://bmj.bmjjournals.com/cgi/content/extract/328/7449/1153 (utdrag)

[3] Allen Jones fulla rapport, från 20 januari 2004, finns publicerad på http://psychrights.org/Drugs/AllenJonesTMAPJanuary20.pdf

[4] Jeanne Lenzer, Bush Plans to Screen Whole US Population for Mental Illness
BMJ 2004;328:1458 (19 juni 2004)'http://bmj.bmjjournals.com/cgi/

content/extract/328/7454/1458 (utdrag)

[5] Snyder, Association of American Physicians and Surgeons, ACTION ALERT - Mandatory Mental Health Screening for Children, 7 september 2004,
http://www.aapsonline.org/confiden/mhspaul.htm

[6] Karen R Effrem MD, Talking Points on Mental Health Initiatives -
Problems with Screening and Drugging, 27 augusti 2004, http://edaction.org/2004/082704.htm

[7] Socialstyrelsen,
Mätning av barns och ungdomars psykiska hälsa, 2005, http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2005/8630/2005-107-1.htm

[8] Barnneuropsykiatriska sektionen inom Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri, Centralstimulantiabehandling av barn och ungdomar, 27 januari 2001.

[9] Gillberg, Kadesjö, Janols, m.fl., 5-15 - Nordiskt formulär för utredning av barnets utveckling och beteende,

[10] Janols, SvD, Allvarliga biverkningar har ej kunnat påvisas, 9 november 1999.

[11] Health Canada, Advisory, 9 februari 2005,
http://www.hc-sc.gc.ca/english/protection/warnings/2005/2005_01.html

[12] Avtal mellan Eli Lilly och föreningen Attention (tillgängliga från läkemedelsföretaget).

[13] TV4, nyheterna, 9 november 2004.

[14] Lilly, Hägglöf, Confidentiality agreement, 16 februari 2004.

[15] TheStreet.com, Eli Lilly off on Drug Label Warning, 17 december 2004,
http://www.thestreet.com/_tscs/stocks/biotech/10199768.html

[16] EMEA, pressmeddelande, European Medicines Agency finalises review of
antidepressants in children and adolescents, 25 april 2005,
http://www.emea.eu.int/pdfs/human/press/pr/12891805en.pdf

[17] Olsson, Den förrädiska depressionen hos barn och ungdom, Transmittorn nr 7, 1999, http://www.transmittorn.com/nr_7/art6.htm ; Olsson, Vi har inte råd att förlora våra unga, Aftonbladet, 22 augusti 2003, http://wip.aftonbladet.se/vss/debatt/story/0,2789,

350004,00.html ; Olsson, Viktigt behandla deprimerad tonåring snabbt, Dagens Nyheter, den 24 november 2004,
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=347132 (& TT/Metro, samma dag); Anne-Liis von Knorring, Läkartidningen, 1-2, 2004.

[18] Editorial; Depressing research; Lancet 2004; 363: 1335.
http://www.thelancet.com/search/search.isa

[19] Washington Post, FDA Links Antidepressants, Youth Suicide Risk, 3 februari 2004,
http://www.washingtonpost.com/ac2/wp-dyn?pagename=article&contentId=A7008-2004Feb2&notFound=true

[20] FDA, Labeling Change Request Letter for Antidepressant Medications, 15 oktober 2004; http://www.fda.gov/cder/drug/antidepressants/SSRIlabelChange.htm