Trots att användningen av amfetaminliknande preparat använts i över 50 år för att behandla överaktiva barn, har bara få långtidsstudier gjorts under denna tid. Vilket är märkligt. Nu har dock en långtidsstudie avslutats som följt utvecklingen av 15 000 barn i 14 år. Den visade att användning av drogen Ritalina (metylfenidat) lett till sämre skolprestationer.

Det amfetaminliknande preparatet Ritalina (metylfenidat), den mest förskrivna psykostimulantian, verkar genom att öka aktiviteten i centrala nervsystemet. Det påstås även öka koncentrationen och förbättra uppmärksamheten. Förespråkarna av drogen har hävdat att det förbättrar skolprestationer. Vilket sammantaget har orsakat en lavinartad förskrivning av amfetamin till barn, världen över. Dock utan några långtidsstudier under alla dessa år som bekräftar dessa påståenden.

När en yoghurttillverkare i Sverige nyligen hävdade att deras yoghurtkultur var nyttig för tarmfloran, blev det ett ramaskri när det inte kunde bevisas. Något som knappast behöver bevisas, men de fick omedelbart sluta med detta påstående. Men att påstå att amfetamin skulle höja skolprestationer har gått bra i 50 år – utan bevis.

Avsikten med att använda metylfenidat, som är den aktiva ingrediensen i Ritalina, Concerta och andra varumärken, på barn med diagnosen ADHD är att få barnen tysta och fokuserade, och som ett resultat bättre skolprestationer. Överraskande nog har denna påstådda nytta inte testats och demonstrerats i en enda långtidsstudie under alla dessa år av obekräftade påståenden. Man har även undvikit att studera biverkningar för drogerna. De har dock framkommit under åren.

Långvarig användning av Ritalin kan resultera i några vanliga biverkningar såsom nervositet, magont, tappad aptit och oregelbunden sömn, en del besvärande, såsom tics, men även en del mycket allvarliga effekter såsom hämmad tillväxt, hjärtproblem, ökat blodtryck, depression, psykos och självmordstankar, skriver forskarna.

Nu, efter 50 års användning av narkotikaklassificerade preparat på små barn, analyserade en undersökning, genomförd av forskare vid universiteten i Princeton, Cornell och University of Toronto, resultatet för mer än 15 000 barn i Quebec, under en period av 14 år. Studien visade att den ökade användningen av metylfenidat som en behandling för ADHD ledde till sämre studieresultat. Effekten var starkare hos pojkar än hos flickor.

Forskarna, ledda av Janet M. Currie, ekonom vid Princeton University, och kollegor Lauren E. Jones (Cornell University) och Mark Stabile (University of Toronto), undersökte effekterna av en förändring av sjukvårdspolitiken under 1997 i provinsen Quebec, Kanada, som innebar expanderat försäkringsskydd för receptbelagda mediciner just i den provinsen.

Deras forskning visade att förändringen var förknippad med en betydande ökning i användningen av Ritalina i Quebec i förhållande till resten av Kanada. Quebec har endast 23 procent av Kanadas befolkning men skriver ut 44 procent av alla ADHD-recept. Endast utförskrivningen av Ritalina sköt i höjden. Astmarecept, som man jämförde med, stannade kvar på samma nivå.

De undersökte vidare om denna ökning av läkemedelsanvändning var förenat med förbättringar i emotionell funktion samt kort- och långsiktiga akademiska resultat bland barn med ADHD.

Resultaten av studien visade klart att det fanns en ökning av emotionella problem bland flickor och försämring i utbildningsresultat bland pojkar. När forskarna jämförde studie- och testresultat kunde de inte se någon förbättring. I själva verket gick det sämre för pojkarna som fick ADHD-droger än för motsvarande grupp som inte fick sådana droger: matematikpoängen var lägre, de fick gå om klasser oftare och var mer benägna att hoppa av skolan. Flickorna diagnostiserades oftare med psykologiska störningar.

Detta fynd väcker frågan om varför en ökad användning av medicinering för ADHD har samband med sämre studieresultat. Forskarna föreslår att ett möjligt svar är att medicinering blir ett substitut för andra typer av kognitiva och beteendemässiga interventioner som kan vara nödvändiga för att hjälpa barnet lära sig. Barnen kanske blir tysta och får inte den hjälp de behöver, tror forskarna.

En mer allvarlig aspekt är att ADHD-amfetamin förstör hjärnans dopaminfunktion. En färsk studie som presenterades i maj i år visar att personer med ADHD-diagnos hade normal hjärnaktivitet till att börja med, men fick tydliga skadliga hjärnförändringar efter ett års behandling med metylfenidat (Ritalin, Concerta, Adderall). (se länk nedan)

Forskarna drar slutsatsen att utredningen tyder på att den ökade användningen av ADHD-droger kan få negativa konsekvenser.

Studien publiceras som Working Paper No 19105 av National Bureau of Economic Research (NBER), juni 2013 under titeln: "Förbättrar medicinering med centralstimulantia utbildnings-och beteende-resultat för barn med ADHD.”

Det har med andra ord aldrig ord funnits några bevis för att ADHD-droger skulle hjälpa till med skolarbetet – något psykiatrikerna sålde in hela denna modell med – och som politikerna köpte.

http://www.newrepublic.com/article/113505/did-ritalin-make-kids-quebec-dumber#

http://www.advisory.com/Daily-Briefing/2013/06/18/Study-Ritalin-may-not-improve-academic-performance

http://www.digitaljournal.com/article/352650 # ixzz2XFLv52Uc

Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA och 1972 i Sverige av Scientologi-kyrkan för att undersöka och avslöja psykiatriska brott mot de mänskliga rättigheterna och för att rensa upp inom den psykiatriska vården.
För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu

Den internationella övervakaren av psykiatrin
Kommittén för Mänskliga Rättigheter
Box 6039 , 129 06 Hägersten