PANDEMI AV PSYKISKA SJUKDOMAR – MEN VARFÖR BLIR INGA BRA?
2013-06-01
Det grasserar en pandemi av psykiska sjukdomar och störningar över hela västvärlden – om man får tro psykiatrin, som trummar ut budskapet om en allt mer försämrad mental hälsa. Samtidigt som man säljer psykofarmaka som aldrig förr och förklarar hur förträfflig den är. Men – varför blir bara fler sjuka och inga bättre? Vi söker svaren i det psykiatriförlovade landet USA, snarlikt Sverige.
Psykofarmaka är den största och mest sålda klassen av mediciner i USA idag. Sedan introduktionen av Prozac år 1987 har det skett en explosion av antalet personer som använder psykofarmaka. Men först en diagnos. Därav diagnosbibeln DSM som sjukförklarar allt fler människor med vardagsproblem. DSM används som ett ekolod vid trålfiske efter nya kunder.
Diagnoserna och
psykdrogerna
En rapport visar att 10 % av alla vuxna män i USA tog
antidepressiva under 2010, medan 21 % av alla vuxna kvinnor tog det. En av fem
amerikaner, eller 65 miljoner personer, tar nu minst en psykiatrisk drog såsom
antidepressiva medel, antipsykotiska och ångestdämpande mediciner, enligt en
analys av apoteksdata från november 2011. (1)
Det som oroar allra mest är utvecklingen bland de unga. Astronomiska siffror uppenbarar sig.
• 3,4 miljoner barn och ungdomar behandlas för depression, majoriteten får antidepressiva.
• En av fem tonårspojkar i USA (19 %) och sammanlagt 11 % av alla skolungdomar, 6,4 miljoner barn och ungdomar i åldrarna 4-17 år, har fått en ADHD-diagnos. Minst två tredjedelar av dessa (4,3 miljoner) får recept på ADHD-droger. (2)
• Barn som fått diagnosen bipolär störning har ökat med 40 gånger sedan mitten av 90-talet. Idag har ca 625 000 barn en sådan diagnos, vilken sannolikt är symtom från biverkningarna av ADHD-drogerna, säger kritiker. När ADHD-drogerna inte hjälper, får barnen nämligen en diagnos som bipolär och därefter antipsykotika (tidigare kallad neuroleptika). Det är numera vanligare att barn får en psykiatrisk diagnos än en fysisk.
Så små barn som tvååringar, medicineras för att de har problem med sin impulskontroll.
"Det finns inte en chans i världen att en av fem högstadiepojkar har ADHD", säger James Swanson, psykiatriprofessor på Florida International University. Han menar att denna feldiagnostisering kommer att leda till ytterligare problem bland dem som fått diagnosen, många kommer att få missbruksproblem "och med alla dessa piller runtomkring, hur många går till vänner? Vissa studier säger omkring 30 procent." Det intressanta är att James Swanson har varit en de främsta ADHD-forskarna och förespråkarna för psykiatriska droger under de sista tjugo åren.
Psykiatriprofessor Stuart L. Kaplan, en av de mer kända psykiatrikerna i USA, har skrivit hundratals artiklar och har en egen blogg om bipolär störning där han hävdar att diagnosen borde förpassas till ett museum för psykiatriska påhitt. Han menar att det inte finns några vetenskapliga bevis för att bipolär störning bland barn ens existerar. (3)
Om nu medicinerna vore så verkningsfulla som de påstås vara, hur kommer det sig då att antalet psykiskt sjuka fortsätter att öka så dramatiskt?
Ta självmorden som exempel. Trots den enorma försäljningen av
antidepressiva
har självmorden ökat markant bland medelålders amerikaner det sista decenniet
och fler tar sitt liv än vad som dör i trafikolyckor. Medelålders personer är
den grupp som får mest antidepressiva medel. Mer behöver ju knappast sägas om
de antidepressiva medlens effektivitet. Möjligen det att det sedan 2004 finns
en "Black Box Warning" (den allvarligaste graden av varningstext), om att
antidepressiva medel kan orsaka självmord.
År
2010 dog 33 687 personer i trafiken och 38 364 begick självmord (med ca 700 000
självmordsförsök varje år). 57 procent av självmorden begicks av personer i
åldrarna 35 till 64 år. Ökningen under det föregående decenniet var 28 procent,
enligt en rapport från Center for Disease Control (CDC). (4)
Bakgrunden
• 1952 publicerades den första diagnosbibeln, DSM-1, med 106
olika mentala störningar.
• 1955 började man använda den första psykofarmakan, Thorazin (Hibernal), på mentalsjukhusen i USA. Det blev dödstyst på
salarna och en "revolution" inom psykiatrin hade inträtt. Den ena psykofarmakan
avlöste den andra. Alla med lika hemska biverkningar.
• 1955 fick 355 000 vuxna amerikaner sjukersättning från
staten på grund av psykisk ohälsa; antalet psykiskt sjuka var 213 per 100 000
personer
• 1985 var motsvarande siffra uppe i 1,25 miljoner och antalet
psykiskt sjuka hade mer än fördubblats till 543 per 100 000 personer
• 2011 överstiger den 4,7 miljoner och antalet
psykiskt sjuka har idag stigit till närmare 1500 per 100 000 personer
• 57,7 miljoner amerikaner i åldern 18-65 år; det vill säga en
tiondel av den vuxna befolkningen, beräknas idag ha en diagnosticeringsbar
mental störning enligt National Institute of Mental Health (NIMH). Man räknar
då efter kriterierna i diagnosbibeln DSM-IV, som hade utökats till 374 mentala
störningar. (5)
Kostnaderna
Statens utgifter för mediciner och
sjukhusvård är idag enorma.
• Kostnaderna för mentalhälsovården, eller snarare bristen på den,
var 32 miljarder dollar år 1986 och 113 miljarder dollar (750 miljarder kronor)
år 2005. (5)
• År 2007 hade statens utgifter för mentalhälsovården ökat till 170
miljarder dollar och 2015 förväntas den ligga på det dubbla. (6)
Under 2010 spenderade amerikanerna:
• 16,1 miljarder dollar på antipsykotika för att behandla
depression, bipolär sjukdom och schizofreni,
• 11,6 miljarder dollar på antidepressiva
• 9 miljarder dollar (2012) för behandling för ADHD; allt enligt
IMS Health, som spårar försäljningen av receptbelagda läkemedel. (1)
Det blir en total summa på 36,7 miljarder dollar, alltså 239 miljarder kronor, en kvarts biljon kronor. Rapporten visar att mellan 2010 och 2011, hade användningen av psykofarmaka ökat med svindlande 21 % – på bara ett år!
Och folk blir bara sjukare!
Alternativen
Det finns naturligtvis inga alternativ till psykiatriska droger – det enda
alternativet är att inte använda dem. WHO har gjort en jämförande undersökning om
patienter med schizofreni. Studierna visade att personer som drabbats av
sjukdomen i västvärlden inte blev bra, utan oftast kroniskt sjuka, medan de
som levde i ett fattigt land, som i Afrika och Indien, oftast blev helt återställda efter
en kortare tids behandling. Den stora skillnaden var att de inte hade råd med
psykofarmaka, samt att de hade en större gemenskap som stöttade den
schizofrene och att man inte låste in denne på sjukhus. Och det kostade nästan
ingenting. (7)
Men det finns naturligtvis andra sätt att hantera svårare psykiska störningar. Man kan ta en studie i Finland som ett positivt exempel. Olika former av terapi användes och endast 29 procent av de psykosdrabbade patienterna medicinerade. Efter fem år var över 80 procent symptomfria och kunde arbeta. (7)
USA förlorar över 193 miljarder dollar i indirekta kostnader varje år genom förlorad arbetsinkomst på grund av obehandlad psykisk sjukdom och störning, enligt en studie som presenterades i tidningen Time i maj 2008, och 100 miljarder dollar i kostnader för obehandlade psykiska störningar samt 400 miljarder för obehandlat drogberoende. "Har vårt land verkligen råd att förlora 500 miljarder dollar varje år på dessa behandlingsbara störningar", säger republikanen John Sullivan till tidningen Time.
Den verkliga frågan borde vara: Har vi verkligen råd med psykiatrin?
(1) http://online.wsj.com/article/SB10001424052970203503204577040431792673066.html
(2) http://www.nytimes.com/2013/04/01/health/more-diagnoses-of-hyperactivity-causing-concern.html?pagewanted=all&_r=0
(3) http://notchildbipolardisorder.com/
(4) http://www.vt.se/nyheter/utrikes.aspx?articleid=6829761
(5) http://www.nimh.nih.gov/health/publications/the-numbers-count-mental-disorders-in-america/index.shtml
(6) http://www.washingtonpost.com/blogs/wonkblog/wp/2012/12/17/seven-facts-about-americas-mental-health-care-system/
(7) http://www.socialpolitik.com/overtron-pa-piller/
Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA och 1972 i Sverige av Scientologi-kyrkan för att undersöka och avslöja psykiatriska brott mot de mänskliga rättigheterna och för att rensa upp inom den psykiatriska vården.
För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu
Den internationella övervakaren av psykiatrin
Kommittén för Mänskliga Rättigheter
Box 6039 , 129 06 Hägersten