Är ADHD verkligen en neurologisk sjukdom? Det beror på om man bor i USA, Sverige eller i Frankrike och Italien. Och dessutom var man bor i USA och Sverige, och i vilken löneklass man befinner sig i. I Italien uppfattas det som något är fel på barnet om det inte uppför sig som ett typiskt "ADHD-barn" gör i Sverige. Och i Frankrike är det bara 0,05 procent som har ADHD.

I USA har i genomsnitt 5 procent av skolbarnen blivit diagnostiserade med ADHD, men det varierar kraftigt mellan västra och östra USA. På Gotland har hela 10 procent av skolbarnen en ADHD-diagnos, på andra ställen i Sverige bara någon procent. Dessutom varierar det mellan olika löneklasser enligt en undersökning som SvD gjorde nyligen.

I Frankrike är det bara 0,05 procent som drabbats av ADHD. Där betraktar läkarna ADHD som en psykosocial störning. Istället för att skriva ut starka amfetaminliknande preparat så försöker man ta reda på de underliggande orsakerna som orsakar barnet stress – inte efter fel i barnets hjärna. De reder ut barnets sociala situation och behandlar det med familjeterapi eller rådgivning.

Franska läkare använder inte den amerikanska diagnosmanualen DSM på samma sätt som övriga länder när det gäller barnpsykiatri. Möjligen kan det bero på den inneboende motviljan mot amerikanska lösningar. DSM är helt designad för att klassificera allt som en biologisk störning som skall botas med psykdroger. Det i sin tur beror på att läkemedelsbolagen har sponsrat DSM i alla år. De franska barnläkarna använder istället CFTMEA (Classification Française des Troubles Mentaux de L'Enfant et de L'Adolescent), som gavs ut första gången 1983 och uppdaterades 1988 och 2000. Fokus i CFTMEA är på att identifiera och rikta sig till de underliggande psykosociala orsakerna till barnens symtom, inte att finna symtom som passar in på det bästa farmakologiska plåstret för att maskera dem.

I den grad de franska läkarna är framgångsrika i att hitta och reparera vad som gått fel i barnets sociala sammanhang, desto mindre barn kvalificerar för en ADHD-diagnos. (1) Dessutom är ADHD-diagnosen inte lika bred som i amerikanska eller svenska system, vilka tycks sjukdomsförklara allt som stör föräldrar och lärare, dvs. vanligt beteende hos barn. DSM bryr sig inte alls om de underliggande orsakerna, den är helt inriktad på symtom – att dämpa symtom med psykofarmaka. Ju fler symtom som manifesteras, desto fler diagnoser.

Det finns en annan inriktning hos de franska läkarna som är mer holistisk. De tar hänsyn till näringsmässiga orsaker till ADHD-symtom – i synnerhet det faktum att beteendet hos hela 64 procent, enligt en stor undersökning, förvärrades efter att ha ätit mat med konstgjorda tillsatser, färg- och smakämnen, konserveringsmedel och/eller allergener. (2) Fransmännen är mycket mer medvetna om dietens påverkan på hälsan och att den kan hjälpa barn med beteendemässiga problem.

I USA och Sverige är synsättet att det är fel på hjärnan hos barnen, vilket skall behandlas med amfetamin!

Sedan är det ju stor skillnad på barnuppfostran och tolerans för vad vi kallar stökigt beteende. I Italien, som är starkt familjeorinterat, ger man barnen mycket större utrymme för utagerat beteende, och i själva verket skulle helt "lugna barn" betraktas med misstänksamhet. Fransmännen å andra sidan är mer restriktiva när det gäller att låta barnen få mellanmål, snacks och godis när de själva vill. Pamela Druckerman beskriver detta i boken Bringing up Bebé. Från födseln blir de franska barnen uppfostrade med fyra måltider om dagen på specifika tider. Barnen får lära sig att vänta tålmodigt på måltider istället för att sätta i sig snacks när de själva vill. Bebisar får anpassa sig till gränserna föräldrarna sätter och inte när de börjar skrika själva. De låter också bebisarna skrika ut om de inte sover genom hela natten. Pamela Druckerman menar att detta sätter gränser som gör barnen lugnare och säkrare. Klara gränser ger lyckligare barn, tror fransmännen. Att säga "NEJ!" räddar barnen från "Tyranneriet från sina egna begär".

Därmed slipper de medicinering för att kontrollera sitt eget beteende då de lär sig självkontroll i unga år. I Frankrike har föräldrarna tagit kontrollen, istället för tvärtom i länder med många ADHD-diagnoser och hög medicinering, hävdar Druckerman.

Och med tanke på att bara fem promille diagnostiserats med ADHD så måste det ligga något i detta synsätt.

[1] Vallee, Manuel. (2011) "Resisting American Psychiatry: French Opposition to DSM-III, Biological Reductionism, and the Pharmaceutical Ethos" in Advances in Medical Sociology, Volume 12, p. 97.

[2] Valle, Manuel. (2010) "Biomedicalizing Mental Illness," Understanding Emerging Epidemics: Social and Political Approaches Advances in Medical Sociology, Volume 11, pp..290-291

Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA och 1972 i Sverige av Scientologi-kyrkan för att undersöka och avslöja psykiatriska brott mot de mänskliga rättigheterna och för att rensa upp inom den psykiatriska vården.
För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu

Den internationella övervakaren av psykiatrin
Kommittén för Mänskliga Rättigheter
Box 6039 , 129 06 Hägersten