Det är nu femtio år sedan professor emeritus Thomas Szasz skakade om den psykiatriska världen genom att skriva The Myth of Mental Illness (på svenska “Psykisk sjukdom en myt”). Hans arbete fortsätter att ha en djupgående inverkan på hur vi ser på sjukdom, beteende, frihet, rättvisa, ansvar, men framförallt, vad det innebär att vara människa.

(Av dr Jeffrey Schaler, assistant Professor of Justice, Law & Society)

Thomas Szasz har visat oss hur idén om psykisk sjukdom används av staten till att beröva oskyldiga människor frihet, och skyldiga personer rättvisa.

Han har visat oss hur idén om psykisk sjukdom fungerar som juridisk fiktion inom vårt rättssystem. I den bemärkelsen har idén om psykisk sjukdom använts på samma sätt som idén om att afro-amerikanska slavar ansågs som tre femtedelar av en person. Personer stämplade som psykiskt sjuka betraktas idag som tre femtedelar av en person. Det är som om det skulle finnas ett tillägg längst ner på Bill of Rights (lagen om individens rättighet gentemot myndigheter) som lyder: "PS. Enbart för psykiskt friska människor."

Domstolarna kommer inte att tillåta att idén om psykisk sjukdom motbevisas, ungefär på samma sätt som tanken att slavarna kunde vara ”tre femtedels-personer” inte tilläts att bli motbevisad. Idag upprätthåller idén om psykisk sjukdom som juridisk fiktion, institutionen psykiatriskt slaveri.

Psykiska sjukdomsdiagnoser har mer att göra med politik och science fiction än med medicin och vetenskap. Ta till exempel idén att homosexuella människor är psykiskt sjuka. Kategorin uteslöts från Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) –­ vår tids "Malleus Maleficorum" eller "Häxhammaren" (instruktionsbok för häxjakt, ö.a.) – av samma anledning som den hade inkluderats, nämligen av politiska och inte vetenskapliga skäl. Ingen upptäckte att homosexualitet var en sjukdom, och ingen upptäckte att det inte är en sjukdom. Man betecknade det så, i båda fallen, på grund av politiska påtryckningar.

Ungefär två år efter det att The Myth of Mental Illness publicerades första gången publicerade Szasz en annan bok, som har haft lika stort inflytande på frihet och ansvar. I Law, Liberty and Psychiatry förutspådde han följande:
"Även om vi kanske inte vet det, har vi i våra dagar bevittnat den terapeutiska statens tillkomst. Det är kanske den mest betydande konsekvensen av psykiatrin som institution för social kontroll."

Thomas Szasz skrev detta 1963.

Vi lever i en terapeutisk stat idag. Hantering av moral har nu förklätts till medicin. Staten dikterar en "skyldighet att vara frisk".

För sjuttio år sedan dikterade en annan stat, Nazityskland, en "skyldighet att vara frisk". Då maskerades mord som medicin. Jag tror att ni alla vet vad jag syftar på. Vi behöver inte en meteorolog för att veta åt vilket håll vinden blåser.

Idag har metoder som ger god hälsa blivit ett socialt ansvar. Utövningar som leder till dålig hälsa betraktas som resultat av oansvarigt socialt beteende. När begreppen hälsa och sjukdom tillämpas på sinnet och beteendet innebär det att människor måste tänka och tala och agera på rätt sätt. Annars kan de hamna i ett fängelse som kallas mentalsjukhus.

Jag är en av få collegeprofessorer i USA, om inte i världen, som regelbundet undervisar om Szasz idéer. Och på varje kurs har mina studenter alltid sagt åtminstone två saker till mig: Det här som Szasz har skrivit förändrar mitt liv. Och varför har ingen någonsin undervisat om hans arbeten här förut?

Professorer straffas om de undervisar om Szasz; de kan förlora sina jobb om de gör det. Jag vet. Jag kan uppvisa ärren som bevisar det. Om du läser min bok, Szasz Under Fire kommer du att se att samma sak nästan hände Thomas Szasz. Det var ytterst nära att han fick sparken för sin undervisning om Thomas Szasz!

The Myth of Mental Illness och den efterföljande Law, Liberty and Psychiatry är inte så osofistikerade att de förnekar förekomsten av beteenden, som folk finner störande. Tvärtom så klargör Szasz verk skillnaden mellan beteende och sjukdom, beskrivningar och förklaringar på beteende, och konsekvenserna av att beteckna beteende som en sjukdom inom juridiska, medicinska, sociala och offentliga områden.

Szasz har bara påpekat vad patologer alltid har känt till: En sjukdom beror på cellulär patologi. Punkt. Ett beteende kan inte vara en sjukdom. Och han har också kämpat oförtröttligt för psykiskt sjuka personers rättigheter. Han fyller nittio år den 15 april. Han skriver fortfarande den ena boken efter den andra. Han skriver böcker fortare än jag kan läsa dem!

Han har också visat oss hur beteende är strategiskt, det är ett uttryck för vad filosofer kallar moralisk kraft. Dagens neuroforskare, psykiatrer och kliniska psykologer har försökt att reducera människan till kategorin föremål. De förnekar existensen av moralisk kraft. Låt mig ge er ett enkelt exempel på hur det är så.

Konventionell visdom, särskilt som det förs fram i media, får människor att tro att hjärnan orsakar beteende, precis som om hjärnan kunde agera. Psykiatriker och de neuroforskare som de försöker överträffa, betraktar människan som en maskin, en oerhört komplicerad maskin, men fortfarande en maskin. Allt som är mänskligt är ytterst reducerbart till elektrisk och kemisk samverkan.

Detta gäller speciellt socialt oacceptabelt, onormalt, störande och kriminellt beteende. "Dåliga hjärnor " sägs orsaka dåligt beteende. "Dåliga hjärnor " hänvisar i detta sammanhang till problem i hjärnans struktur och funktion. Om det nu är så att "dåliga hjärnor "orsakar dåligt beteende, innebär det att bra hjärnor orsakar gott uppförande. Med andra ord så orsakar en hjärna som fungerar korrekt, en hjärna som är strukturellt och funktionellt frisk, gott och beundransvärt beteende.

Eftersom psykiatrer försöker ursäkta dåligt beteende genom att skylla på "dåliga hjärnor ", så fråntar de av misstag (eller kanske avsiktligt) människors ansvar för de bra saker som de gör. När någon uträttar ett hjältedåd, till exempel visar mod, medkänsla och omsorg för andra och därmed utsätter sig själv för stora personliga omkostnader och stora risker, då är det inte personen som väljer att göra det som uppenbart är viktigt att göra.

Enligt det här sättet att tänka är det hjärnan som får personen att utföra denna goda handling, på samma sätt som den dåliga hjärnan orsakar någon att leva på andra. Det finns ingen anledning att berömma någon för hans osjälviskhet, heroism och mod, det var hans hjärna som fick honom att göra det.

Vissa psykiatriker har likställt mänskligt beteende med krampanfall: En alkoholist som sträcker sig efter en drink för mycket har ett epileptiskt anfall. Samma sak med en mor som offrar sitt eget liv för att rädda sitt barn.

Vad är kvar av den personen om det är så? Vad är kvar av personen om hjärnan orsakar dåligt och gott uppförande? Vad är det som representeras av pronomenet "jag”? Vad händer med moralisk kraft?

Ingenting. Genom detta sätt att tänka reduceras människor till kategorin av föremål. Saker väljer inte, de är skapade. Saker känner inte. Saker och ting är inte levande. Saker och ting har inget samvete, inga värden, ingen moral, ingen etik. Och viktigast av allt, föremål bryr sig inte om vare sig själva eller andra.

Detta är arvet från psykiatri och neurovetenskap idag, när man är inne på biologi som förklaring till beteende. Sinne likställs med hjärna, beteende med sjukdom, bra med dåligt, moral med medicin och etik med mekanik. Med andra ord så finns det ingen själ. Det som vi anser vara unikt mänskligt förstörs av psykiatri och neurovetenskap.

Hur passar det här in i juridiken? Via en enkel ekvation. Frihet och ansvar är två sidor av samma mynt. Om vi höjer den ena, ökar vi den andra. Om vi minskar den ena, minskar vi den andra. Ju friare människan är, desto mer ansvar måste hon ta. Ju mer ansvar människan tar, desto mer är hon kapten på sitt eget fartyg.

Vad institutionell psykiatri, som en förlängning av staten, vill få oss att tro är detta: Ju mer vi minskar ansvaret, desto mer ökar vi friheten. Med andra ord, ju mer du tillåter oss att ha hand om ditt liv, ju mer du avstår från ansvar, ju mer du accepterar den förmyndarmentalitet som vi säger är bra för dig, desto friare kommer du att bli. För lydnad till auktoritet är den största politiska dygden.

Vad måste vi då göra? Szasz har gjort sitt jobb. Vad är vårt? Jag tror att vårt arbete är detta: Vi flyttar ut psykiatrin ur domstolarna. Vi behöver inte förstöra psykiatrin. Den kommer att förstöra sig själv om vi klipper dess osynliga navelsträng till moders-staten. När psykiatrin är tillgänglig enbart för de personer som själva söker sig dit, kommer den att dö en naturlig död. Mycket få människor kommer att anlita psykiatriker som de inte kan anställa och avskeda efter behag.

Psykiatriker känner till detta. Det är därför de är så rädda för Thomas Szasz.

Och det är därför de är så rädda för dem som förstår vad jag säger här. Som jag säger till mina elever varje termin, "Tro inte på ett enda ord som jag säger. Tänk bara på det och kom fram till dina egna slutsatser." Denna typ av oberoende och självständighet skrämmer institutionella psykiatriker och de som driver den terapeutiska staten.

Det borde göra det.

Jeffrey A. Schaler är biträdande professor i rättvisa, lag och samhälle vid American University School of Public Affairs i Washington, DC. Professor Schalers arbete är inriktat på den "terapeutiska staten"- föreningen mellan medicin och stat. Han avslutade sin doktorsavhandling och masterutbildning i Human Development vid University of Maryland College Park, där huvuddelen av hans forskning rörde drogberoende och socialpolitik. Dr Schaler är särskilt intresserad av hur forskning inom beteendevetenskap tolkas och tillämpas i offentliga, sociala, juridiska och politiska områden. Han skriver och talar mycket om relationen mellan frihet och ansvar.

Dr Thomas Szasz är professor emeritus i psykiatri, State University of New York. Han är en välkänd kritiker av de moraliska och vetenskapliga grunderna för psykiatri och har skrivit över 30 böcker i ämnet, inkluderande Manufacture of Madness, The Myth of Mental Illness and The Therapeutic State. Han är en av grundarna av Kommittén för Mänskliga Rättigheter (CCHR) och har sagt om organisationen,
"Vi borde alla hylla CCHR/KMR eftersom det verkligen är den organisation som för första gången i mänsklighetens historia har organiserat en politiskt, socialt, internationellt betydande röst för att bekämpa psykiatrin. Detta har aldrig tidigare skett i mänsklighetens historia."

 

Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA och 1972 i Sverige av Scientologi-kyrkan för att undersöka och avslöja psykiatriska brott mot de mänskliga rättigheterna och för att rensa upp inom den psykiatriska vården.
För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu

Den internationella övervakaren av psykiatrin
Kommittén för Mänskliga Rättigheter
Box 6039 , 129 06 Hägersten