ADHD-KÖERNA ÄR SKAPADE – MILJARDBELOPP STÅR PÅ SPEL!
2006-10-03 08:24
Samtidigt som nya varningar för mycket allvarliga biverkningar från ADHD-droger ges ut, såsom psykoser, hallucinationer och dödsfall, gör läkemedelsbolag och psykiatriker allt för att förlänga köerna till dessa droger i Sverige. Och Socialstyrelsen vill släppa loss amfetaminet - igen.
ADHD-föreningen Attention, med ledande ADHD-psykiatriker i sitt råd, kräver att 50 000 barn ges diagnosen ADHD och utsätter samtidigt allmänheten för desinformation om skadeverkningarna av psykiatriska droger.
Och Socialstyrelsen har slagit knut på sig själv när de nu vill att alla läkare skall få lov att skriva ut amfetaminpreparatet Concerta. Förut var det bara läkare med specialistkompetens som fick lov att skriva ut amfetaminpreparat. Men i och med att hundratals läkare över hela Sverige nu skriver ut amfetamin utan tillåtelse så ger Socialstyrelsen upp och släpper lös amfetaminet istället. Trycket från psykiatriindustrin har blivit för stort.
Det amerikanska läkemedelsverket FDA har nyligen beordrat läkemedelsbolagen att inkludera varningar om att amfetaminpreparaten Ritalina och Concerta kan ge psykoser, hallucinationer och mycket allvarliga hjärt-/kärlskador. Minst 54 barn har dött på bara några år, misstankar om långt högre siffror finns.
Starka kapitalintressen i USA har länge motarbetat att de nu dokumenterade riskerna av amfetamin och andra ADHD-droger görs officiellt kända för allmänheten. Men till slut var det alltför många föräldrar med barn som fått allvarliga skador av psykiatriska droger, och alltför många medicinska experter, som hörde av sig. Man tvingades helt enkelt ge ut varningarna. Detta har ännu inte nått Sverige – eller man väljer att hålla tyst med det.
Den expertkommitté (utan psykiatriker) under FDA som i februari i år gick igenom underlaget om hjärt-/kärlskador och plötsliga dödsfall rekommenderade att allvarligast tänkbara varningstext genast måste införas för alla amfetaminpreparat. Nu har FDA till sist agerat och i delar följt kommitténs råd.
New York Times rapporterar i artikeln ”FDA Orders Strong Warning on Stimulants” att de nya varningarna ”avsevärt förstärker den riskinformation som redan finns för dessa mediciner … Varningarna lyder i utdrag, ’Plötslig död, stroke och myokardit [hjärtmuskelinflammation] har rapporterats hos vuxna som fått centralstimulantia i vanliga doser.”
Steve Nissen, ordförande för American College of Cardiology citeras i artikeln:
”Det är en mycket stark varning. Den har lämplig formulering. Den låter läkare och patienter veta att dessa mediciner har allvarliga kardiovaskulära biverkningar.”
Men i Sverige försöker psykiatrin och läkemedelsbolagen istället att skapa långa köer till dessa droger. Och vissa politiker vill till och med garantera att ”behandling” ges. Vi får hoppas att det bara är okunnighet som ligger bakom detta.
ADHD-föreningen Attention – i vars kunskapsråd flera av landets tyngsta psykiatriker sitter – kräver att 50 000 barn snarast får en ADHD-diagnos och behandling (SvD 2 september 2006). I Jönköpings län går överläkare Hans Olsson på neuropsykiatriska teamet ut i radio och säger att det bara i ”Jönköpings län finns ungefär 6000 personer som har diagnosen ADHD” och ”är i starkt behov av behandling”. Nu finns det lyckligtvis inte 6000 personer i Jönköpings län som fått beteckningen ADHD – det rör sig om det antal personer som psykiatriker Olsson vill ge en diagnos – om han bara fick pengar.
Läkemedelsbolaget Janssen-Cilag, psykiatriker Nils Guldberg i Malmö, och föreningen Attention gick förra året (8 juni) ut med en pressrelease om att 240 000 vuxna och 50 000 barn behövde en ADHD-diagnos. Samtidigt publicerades en ”undersökning” från Attention utförd vid Linköpings universitet som konstaterade att det var långa köer för utredning av ADHD. Man konstaterade också: ”Farmakologisk behandling för ADHD måste bli tillgänglig för personer som har behov av medicinering.” Vad man INTE berättade var att det egentligen var Eli Lilly som tänkt ut och betalt 100 000 kronor för denna undersökning. Men tidningar och media över hela Sverige rapporterade nu plötsligt om ”långa köer”, och att ”mer resurser” måste till.
Bolaget förbjöd dock Linköpings universitet att lämna ut handlingar om bakgrunden till undersökningen, och skrev: ”Orsaken till detta är att bolaget anser att konkurrenter skulle finna uppdragets upplägg och metodik intressanta, och att den kunskapen hos dem skulle innebära att konkurrenssituationen skulle rubbas till bolagets nackdel.” Med andra ord: Idén om undersökningen om ”de långa köerna” var så förbaskat bra för drogförsäljningen att konkurrenterna inte skulle få se exakt hur den var upplagd.
Det ligger stora pengar i ”de långa köerna”. Dessa 300 000 barn och vuxna, som psykiatriker och läkemedelsbolag vill ge en ADHD-diagnos, kan bli en guldgruva. Om hälften av dessa 300 000 personer fick Eli Lillys Strattera och den andra hälften fick Janssen-Cilags amfetaminpreparat Concerta skulle det innebära att skattebetalarna fick punga ut med ungefär 2 500 000 000 kronor (2,5 miljarder) till dessa företag om året – i tillägg till de gigantiska summor som ska försörja den psykiatriska industri som ska administrera denna drogutdelning.
Föreningen Attention – driver också på inrådan av sina sponsorer (Eli Lilly, Janssen-Cilag) och psykiatriska konsulter (i kunskapsrådet) en desinformationskampanj om ADHD-drogerna. Något de fått miljonbelopp för. När de dokumenterade skadorna av ADHD-droger, som KMR berättat om i många år, till sist började bli officiellt godkända gick Attention till motattack och krävde att media skulle tiga om dessa varningar (pressmeddelande: Stoppa skrämselpropagandan om ADHD, 12 juli 2006).
Till tidningen Dagen sade Attentions ordförande att hon var ”tveksam till att uppgifterna om självmord som rapporterats till FDA stämmer” (10 augusti). Till KMR skrev föreningen och klagade på att ”det sprids obekräftade uppgifter om självmord, våldsbeteende och psykoser”. Men helt övertygad var man inte. Man lät nämligen också meddela: ”För säkerhets skull kommer vi att skriva till Läkemedelsverket och fråga hur de ställer sig till era uppgifter.”
En av de frågor som Attention riktade till Läkemedelsverket löd: ”Har läkemedelsverket någon information om att Strattera skall vara ett farligt läkemedel bl.a. när det gäller att förbrukning kan leda till förhöjd risk för självmord?”
Och på det svarade Läkemedelsverket: ”I bipacksedeln för Strattera anges som en mindre vanlig biverkan självmordstankar, självmordsförsök och att denna risk är större för individer under 18 år. Denna biverkan är således känd.” Föreningen fick med andra ord en bekräftelse på att KMRs uppgifter stämde. Läkemedelsverket kunde också ha hänvisat föreningen till den opublicerade rapporten från det brittiska läkemedelsverket, från januari i år. Där kan man läsa om de 431 rapporterade fallen av självmordsbeteende vid ”behandling” med Strattera och om de leverskador, hjärtskador, och ”det stora antalet psykiatriska biverkningar” som Strattera skapat. Den finns numera att läsa på:
http://www.mhra.gov.uk/home/idcplg?IdcService=GET_FILE&dID=21952&noSaveAs=0&Rendition=WEB
Attention frågade också: ”Finns det något belägg för att dessa tre mediciner [Concerta, Ritalina, Strattera] eller andra läkemedel för personer med neuropsykiatriska diagnoser är farliga eller finns det några forskningsresultat som pekar på risker med förbrukning av läkemedel för denna diagnosgrupp?”
Och Läkemedelsverket svarade främst genom att hänvisa till produktresuméerna för de olika medlen. Om Attention brydde sig om att läsa dessa skulle man till exempel för Concerta finna följande vanliga skadeverkningar: högt blodtryck, ryckningar (tics), ångest, depression, fientlighet; och följande mindre vanliga skadeverkningar: störd talförmåga, svindel, ovanliga drömmar, förvirring, hallucinationer, ovanliga tankar, självmordsförsök, dubbelseende, täta trängningar, blod i urinen (FASS).
Läkemedelsverket kunde också ha tagit upp att man i en skrivelse den 15 juni (Dnr 151:2006/29488) skrev följande: ”… de mest centrala biverkningarna med Concerta som t ex blodtrycksstegring, risk för beroendeutveckling, och risk för psykisk påverkan inkluderande depression respektive psykosutveckling.”
Dessutom kunde man ha hänvisat till de faktiska FDA-dokument som föreningen Attentions ordförande betvivlade – de dokument som ligger till grund för de nya skärpta varningarna (dokumentet som släpptes i februari: http://www.fda.gov/ohrms/dockets/ac/06/briefing/2006-4202B1_05_FDA-Tab05.pdf ; samt dokumentet som släpptes i mars: http://www.fda.gov/ohrms/dockets/ac/06/briefing/2006-4210b_11_01_AdverseEvents.pdf).
Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA och 1972 i Sverige av Scientologi-kyrkan för att undersöka och avslöja psykiatriska brott mot de mänskliga rättigheterna och för att rensa upp inom den psykiatriska vården.
För mer information gå till KMRs hemsida: www.kmr.nu
För ytterligare information: 08-83 85 18
Den internationella övervakaren av psykiatrin
Kommittén för Mänskliga Rättigheter
Box 2,
124 21 Bandhagen |
|