Antidepressiva medel till barn
Europakommissionen beordrar starka varningar på alla antidepressiva medel

Alla antidepressiva medel ska förses med starka varningar om att de hos barn och unga kan ge "självmordsrelaterat beteende (självmordsförsök och självmordstankar) och fientlighet (främst aggression, trots och ilska)". "[De] skall inte användas vid behandling av barn och ungdomar under 18 år."

Det säger Europakommissionen som under onsdagen publicerade resultatet av en genomgång av alla antidepressiva medel. De 25 länder som beslutet berör har nu 30 dagar på sig ("shall comply with this Decision within thirty days") att skriva in varningarna i de olika antidepressiva medlens produktbeskrivningar [1]. Kommissionen följde det europeiska läkemedelsverkets rekommendationer från den 25 april i år [2].

Vad ska svenska psykiatriker och Läkemedelsverket göra för att hindra dessa varningar från att nå läkare och allmänhet?

Det är ju nämligen så att ett antal svenska psykiatriker och högre tjänstemän på Läkemedelsverket i många år propagerat för att svenska barn ska få antidepressiva medel, och förhindrat alla varningar. Det här har resulterat i att över 10 000 svenska barn och ungdomar nu får dessa bevisligen ineffektiva och skadliga medel.

När det europeiska läkemedelsverket (EMEA) utfärdade sina varningar den 25 april i år förvanskade Läkemedelsverkets EMEAs pressmeddelande. På Läkemedelsverkets hemsida hänvisade man till pressmeddelandet och skrev att det i detta stod: "CHMP [läkemedelsnämnden inom EMEA] framhåller att läkemedlen inte är godkända för behandling av depression hos barn och ungdomar. Av det skälet kan de ej generellt rekommenderas vid detta tillstånd." [3] Men i det europeiska läkemedelsverkets meddelande stod det att antidepressiva medel inte ska ges till barn och ungdomar ("should not be used in children and adolescents") - vilket är något helt annat än "kan ej generellt rekommenderas".

Läkemedelsverkets vetenskapliga råd, psykiatriprofessor Anne-Liis von Knorring och hennes medarbetare psykiatriker Gunilla Olsson, har under många år och i många olika mediesammanhang propagerat för icke godkända antidepressiva medel till barn och unga. Deras budskap har varit att det rör sig om en "underförskrivning", att det är en positiv effekt att medlen skapar självmordsbeteende - (von Knorring) "att patienten får ork att ta sig för saker som depressionen tidigare förhindrade. Såsom att skada sig själv." [4] (Olsson) "Vi vet idag att depressionsbehandling med SSRI fungerar lika bra på unga som på vuxna depressionspatienter." [5] "Det är alltjämt så att alltför få tonåringar får nödvändig medicin." "Trots svårigheten att få studier gjorda har man alltså kunnat visa att medlen har effekt utan allvarliga biverkningar." [6] Och "antidepressiva medel är effektiva och i många fall på kort tid kan få depressionen att vända", "Medicinerna är inte riskabla att använda". [7]

Professor Beerman på Läkemedelverket framträdde i Aftonbladet, i samband med att en av de helt friska försökspersonerna i en av Eli Lillys studier av det antidepressiva medlet Cymbalta tagit livet av sig. Han förklarade effekten av "lyckopiller": Att deprimerade människor kan bli självmordsbenägna av sina mediciner är välkänt… Ofta är det ett tecken på ett tillfrisknande, att medicinen fungerar… [8]

Utifrån en sådan teori skulle således de antidepressiva medel som är "bäst" på att framkalla fientliga tankar och handlingar (mot personen själv och andra) också vara de som är att rekommendera. De har verkligen visat att de fungerar, att de lett till att barnen fått "ork att ta sig för saker som depressionen tidigare förhindrade", att barnen "visat tecken på tillfrisknande". I denna teori förvandlas allvarliga skadliga verkningar till tecken på "medicinens" goda effekt - det är aldrig pillren det är fel på, det är alltid barnen och deras "underliggande depression" som får skulden.

Därför har Läkemedelsverkets tjänstemän tidigare förfalskat varningarna från den europeiska myndigheten, och därför har man förhindrat att de varningar som utgått från andra läkemedelsmyndigheter nått läkare och allmänhet. Därför har man sett till att 10 000 svenska barn och ungdomar får antidepressiva medel.

Vad ska man hitta på nu när Europakommissionen beordrat att de starka varningarna om ökad självmordsrisk och risk för fientlighet inom 30 dagar ska utfärdas för alla antidepressiva medel? Hur ska man sabotera det?

Och vad säger Ylva Johansson och Berit Andnor? Är flickorna fortfarande "underbehandlade"?

Janne Larsson
skribent

janne.olov.larsson@telia.com



Referenser
1. Atomoxetine, Citalopram, Escitalopram, Fluoxetine, Fluvoxamine, Mianserine, Milnacipran, Mirtazapine, Paroxetine, Reboxetine, Sertraline and Venlafaxine http://pharmacos.eudra.org/F2/register/ho2183.htm (Ladda ner beslut och bilagor under Decision till höger; finns på 19 olika språk, Bilaga II-IV i bilagedelen innehåller de begärda ändringarna, sista 10 sidorna.)
2. EMEA, pressmeddelande, European Medicines Agency finalises review of antidepressants in children and adolescents, 25 april 2005, http://www.emea.eu.int/pdfs/human/press/pr/12891805en.pdf
3. Läkemedelsverket, Observanda, Läkemedel mot depression hos barn - ny bedömning av den europeiska läkemedelsnämnden, 25 april 2005, http://www.mpa.se/observanda/obs05/050425_depressionbarn.shtml
4. Läkartidningen, Ökad försäljning av SSRI-preparat till barn trots rapporterade risker, 1-2, 2004, http://www.lakartidningen.se/content_0401/pdf/11_12.pdf
5. Olsson, Den förrädiska depressionen hos barn och ungdom, Transmittorn nr 7, 1999, http://www.transmittorn.com/nr_7/art6.htm
6. Olsson, Vi har inte råd att förlora våra unga, Aftonbladet, 22 augusti 2003,
http://wip.aftonbladet.se/vss/debatt/story/0,2789,350004,00.html
7. Olsson, Viktigt behandla deprimerad tonåring snabbt, Dagens Nyheter, den 24 november 2004,
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=347132 (& TT/Metro, samma dag).
8. Aftonbladet, "Självmordstankar - tecken på tillfrisknande", den 23 mars 2004, http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,451839,00.html